torsdag 21 juni 2012

Spår av ristningar

I föreställningen spår av ristningar samarbetar jag tillsammans med dansaren Anna Wennerbeck och musikern Anders Hagberg. Det är en föreställning som utforskar bronsåldern och dess hällristningar. Anna dansar på stenhällen och jag som arkeolog och sagoberättare berättar om de myter och symboler vi kan hitta i ristningarnas magiska bildvärld.

Vi har turnerat runt på många platser i landet och uppträtt på olika hällristningsplatser. Vi utformar varje föreställning i kommunikation till platsen och dess ristningar. Spår av ristningar är därför en platsspecifik föreställning.

Här hittar du ett bildspel med bilder från föreställningen:

Berättande vid vårdagjämningen i Kanal Global

The ecology of storytelling

When trees could speek

måndag 27 februari 2012

Landskapets röst

"The land is not empty. The land is full of knowledge, full of story, full of goodness, full of energy, full of power. Earth is our mother. The land is not empty. There is the story I am telling you, special, sacred, important."

Wandjuk Marika, Aborigin från Australien



Landskapet är inte tomt. Det är fyllt av berättelser. Av kraft och mening. Det muntliga berättandets intima koppling till landskapet kan vara lätt att glömma. Det är lätt att tro att det bara är vår egen fantasi som skapar berättelserna. Som om fantasin var ett eget oberoende rike, frikopplad från den värld vi bebor.
Fantasin är en fantastisk förmåga, men dess ursprung finns inte någonstans inuti oss. Fantasin är ett förhållningssätt till världen. Ett sätt att öppet och kreativt utforska världen. Fantasin lever i gränslandet mellan medvetet och omedvetet, mellan oss själva och vår omgivning. Fantasin närs av metaforer och symboler, den tänjer gränser för det möjliga och för det omöjligas möjligheter.

Fantasins inre världar är inte något inre. Det är alltid en kommunikation med något. Med vårt omedvetna? Ja, ibland. Men inte heller det omedvetna är någon storhet inom oss. Det omedvetna lever i våra kroppar, i våra sinnen som för förbinder oss med den levande jorden. Det omedvetna - liksom fantasin, myterna, sagorna - är lika mycket en del av landskapet, som det är en del av oss. Att fantisera är att föra ett samtal med världen och öppna upp dess potential, som så lätt begränsas av det vi tror oss veta.

Einstein sa: Fantasi är viktigare än kunskap. För kunskap är begränsat till allt vi vet och förstår, medan fantasi omsluter hela världen och allt som någonsin kommer finnas att veta och förstå.

Sagor och myter finner sin näring i jorden och naturen. De berättar landskapet.
De berättar solen, vindarna och djuren.
Sagor och myter väver trådar av sammanhang mellan människan och den värld hon bebor.